Mode á la Modo

MoDo Hockey

Klubbmärken och matchdräkter 1998-01

 


Per Svartvadet i  hemmadress, 1998-99.

 

 

 

 

 

 

 

 

Klubbmärke, 1998-2000.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tommy Pettersson i bortadressen, 1998-99.

 

 

 

 

 

 

 

 

När MoDo spelade den första slutspelsmatchen på hemmais den 10 mars 1998 mot Leksand infördes ett helt nytt klubbmärke. Det bestod av en sköld med namnet ”MoDo” i grönt, ”Hockey” i rött, ned- och uppåtriktade tungor i rött, svart och grönt samt tre gula stjärnor.

I artikeln ”MoDo Hockey firade slutspelet med nytt klubbmärke” i MoDos klubbtidning, maj 1998, förklarar ordförande Åke Eklöf: ”Vi hoppas att det nya märket tydligare skall förmedla det MoDo Hockey står för. Tungorna skall föra tanken till det eldiga och glöden i lagets spel. Stjärnorna pekar på att här finns utrymme för sådana, men att det ändå är hela lagets insats som slutligen fäller avgörandet. Att vi väljer att återgå till en sköld – den fanns redan på MoDo AIK:s tid – har att göra med kontinuitet och tanken på tidigare spelargenerationers insatser”.

Två glödheta tvillingar i hemmatröja, 1999-00.
Andreas Pihl i bortatöja, 1999-00.
Pierre Hedin i rött EHL-ställ, 1999-00.
Daniel Sedin och Anders Söderberg i vitt EHL-ställ, 1999-00.

Säsongen 1999-2000 ändrades tröjorna en smula. Bland annat placerades spelarnas siffror även på ärmarna och de gula armrevärerna inramades av dubbla röda och gula ränder. I EHL-matcherna användes dessutom helt andra dräkter som saknade klubbmärke för att i stället profilera MoDo-koncernen. De flesta EHL-matcherna spelades för övrigt i den vita dressen.

 

Vita Hästen från Norrköping (Holmen)…
…ställer den svarte kungen (Matts Carlgren) schack och matt?

”Bra drag i MoDo” tyckte skogskoncernen på 80-talet när man köpte upp konkurrenterna Holmen och Iggesund men tänkte aldrig på att ovanstående symbol, producerad av Holmen i Norrköping, visar hur den vita hästen (=Norrköpings dåvarande elitserieaspiranter?) gör den svarte kungen (King On Ice och/eller Matts Carlgren?) schack och matt! Och när vi gick in i ett nytt millennium visade det sig att schack-symboliken blev sann. Skogskoncernen klövs och det gamla Mo & Domsjö (som dominerat Örnsköldsviks näringsliv i över 100 år och låg bakom namnbytet på idrottsklubben från Alfredshem till MoDo) försvann in i Holmen, medan ett nytt bolag bildades, Modo Paper (med litet ”d”), samägt av Holmen och den gamla konkurrenten SCA. I oktober 1999 presenterades Modo Papers nya logotyp. Designbyrån Innovaform i Göteborg stod för det vinnande förslaget, en logo som kunde tolkas på många sätt; på en och samma gång var det en pappersrulle, en utrullad ”tambour”, ett ”M” eller omkringflygande pappersark. ”Gamla” MoDo Papers färg var grönt och SCAs var mörkblå så den nya logon kom att gå i tre blågröna nyanser som skulle associera till vatten, himmel och företagets miljöinriktning.

Holmen hade inget direkt intresse av att stödja ett lag som heter MoDo och därför tycktes ett sponsoravtal med nya Modo Paper vara ett lyckokast. Avtalet betecknades som ett av de gynnsammaste som nån idrottsklubb nånsin tecknat men ledde ändock till ett ramaskri bland majoriteten av fansen. På en presskonferens den 12 april 2000 presenterades nämligen en av följderna med avtalet; Modo Paper ville att hockeyklubben skulle spela i deras nylanserade blå-gröna färg och även att klubbmärket skulle förändras. Det nya märket var designat som en öppen hand vilket skulle symbolisera att klubben ”välkomnar unga lovande ishockeyspelare i Sveriges Bästa Plantskola, Modo Hockey. På märket finns en uppåtriktad tumme som symboliserar att klubben spelar en offensiv och positiv ishockey.”

Peter Ivarsson, styrelsemedlem i Modo Hockey och reklamchef i ”gamla” Modo (Holmen) samt en av de huvudansvariga för klubbmärkets utformning fortsatte: ”Från början diskuterade vi faktiskt en knuten näve men vi tyckte det kändes negativt”. Man hade även planer på souvenirer; ”Det går att göra mycket med händer. Två som applåderar, ”Kennet Andersson-händer” och så vidare. Och det finaste man kan ge någon är väl en öppen hand”.

Magnus Wernblom i första versionen av den blå tröjan med det förkastade klubbmärket.
Stefan Öhman i den slutgiltiga versionen med det reviderade klubbmärket.
Mikael Wahlberg i den röda tröjan, 2000-01.

Men fansen gjorde tummen ner och protesterna blev många. Efter några skamliga överreaktioner (där till och med mordhot lär ha förekommit) backade Modo Paper och Modo Hockey (numera även det med litet ”d”). Den blå-gröna dressen skulle bara användas på bortamatcher (fast den användes en hel del även hemma) och det gamla klubbmärket blev kvar efter några smärre förändringar vad gäller färger och logotype. Några försäsongsmatcher (bland annat i Supercupen i Brunflo) spelades för övrigt i vita tröjor. Man använde juniorlagets fjolårströjor eftersom alla A-lagströjor såldes under sommaruppehållet. Rött har visserligen varit klubbens huvudfärg i många år men som synes av min sammanställning har det inte varit så heligt som många tycks tro. Både gröna och blå tröjor har förekommit tidigare och dessutom var reservdräkten under större delen av 70-talet helblå. Och i ärlighetens namn ligger Modo Papers blå-gröna färg betydligt närmare Alfredshems gröna originalfärg än Fjällbrynts gula. Dessutom är det i slutändan resultatet på planen som räknas och inte förpackningen.


Med en öppen hand med uppåtriktad tumme (vilket skulle symbolisera en offensiv och positiv ishockey) ville Modo Hockey välkomna unga, lovande ishockeyspelare till Sveriges bästa plantskola. Märket kom dock aldrig i bruk 
1921-55 | 1955-64 | 1964-78 | 1978-87 | 1987-98 | 1998-01 | 2001-07 | 2007-13